21. Evig skada, begränsat ansvar – om hur rätten hanterar PFAS i miljön och i människors kroppar

Knappt någon kan ha missat att spridning av PFAS orsakat allvarliga problem och givit upphov till omfattande rättsprocesser.

PFAS, även kallade högfluorerade ämnen, är en grupp om tusentals syntetiskt framställda kemiska ämnen som alla är mycket svårnedbrytbara och därför tenderar att bli kvar i miljön och i människors kroppar under mycket lång tid när de väl hamnat där. Samtidigt har PFAS-ämnen en rad eftertraktade egenskaper och har använts eller används för bland annat impregnering och rengöring, i färger och även i kosmetika. Mest uppmärksammat är kanske användningen i brandskum för att bekämpa vätskebränder vilket lett till väldigt stora utsläpp av PFAS i anslutning till flygplatser där man övat med sådant skum. På flera platser har det via grundvattnet orsakat höga PFAS-halter i dricksvatten vilket i sin tur lett till höga PFAS-halter hos människor som druckit vattnet samt stora kostnader för vattenrening och sanering.

Gäst i avsnittet är Johanna Chamberlain, universitetslektor och docent i civilrätt vid Uppsala universitet, som nyligen kommit ut med boken ”Föroreningsskador: Särskilt om PFAS-skadestånd i svensk rätt” (Norstedts Juridik 2025).

Tillsammans med Johanna diskuterar vi bland annat vad som i skadeståndsrättslig mening utgör en skada där det gäller PFAS och andra miljö- och hälsoskadliga ämnen, vilka skador som är ersättningsgilla, svårigheter med att visa orsakssamband mellan ett ämne och en skada, samt hur preskription fungerar i detta sammanhang. Vi pratar också om relationen mellan olika regelverk, särskilt den allmänna skadeståndsrätten, miljöbalkens regler om miljöskadestånd, samt kraven på avhjälpande av föroreningsskador i miljöbalkens 10 kapitel.

För att komma i kontakt med oss som gör podcasten kan ni skicka ett mail till aron.westholm@law.gu.se